Senaste arrangemang: Hostor

Onsdag den 30 januari

Hostorna har åter blivit en samlarväxt. Varje år tillkommer nya hybrider med olika bladnyanser i grönt, gult och vitt. Somliga har miniatyrblad, andra är riktiga bjässar, några visar fin höstblomning. Roger Elg, forskare och lärare vid SLU, berättar hur man planerar och gestaltar trädgården med hostor.

En riktigt snöig onsdagskväll fylldes Tempus lokal med 65 medlemmar som alla var sugna på att höra mer om hostor av en riktig hosta-entusiast – Roger Elg, forskare och lärare vid SLU och samlare med nu över 600 egna hostor.
Kvällen började lite skakigt då vi för första gången fick problem med anslutningen till OH-projektorn! En medlem fick komma med en ny dator…det hjälpte inte…en annan deltagare ryckte in och till slut, och precis i tid, kom allt igång. Skönt var det då vi fick följa föreläsningen med många inspirerande bilder. Att här referera ett så innehållsrikt föredrag är omöjligt men några korta nedslag kommer här.

En växt i sparrissläktet
Hostornas ursprung är i Sydöst-Asien, främst i Japan. Där växer de i klippskrevor i bergen med tillströmning av vatten utan stående vatten kring den kraftiga rotstocken. Idag finns det över 45 arter och tusentals sorters hosta. Funkiasläktet (Hosta) är ett släkte i familjen sparrisväxter så alla är ätliga och kan skördas just när bladskotten sticker upp som sparris.
Helst vill hostor stå i skugga eller vandrande skugga. Vissa kan dock stå i sol och då skall man välja sorter som har tjockare blad och mörkare färg. De är tåliga, stabila, stationära och långlivade. Roger ville uppmuntra oss att plantera även under träd, om den nya plantan får lite etableringshjälp i början så går det utmärkt.
Planteringstips: vi fick en se en illustration över hur man bygger en bra planteringsbädd. Resultatet skall gärna bli en backe så att regnvatten kan rinna av. Börja med byggplast längst ner. Lägg på en blandning av en del stallströ, en del kompost gärna med kottar och pinnar och en del jord. Lagret skall bli cirka 40-50 centimeter i höjd. Högst upp i backen viks plasten upp och hålls med fördel på plats med en stock och längst ner kan man avsluta med sten eller torvblock. Men plasten längst ner i backen skall ligga rakt plant på marken så att vattenavrinningen fungerar.

Roger poängterade att det finns massor av möjligheter att gestalta olika miljöer med hostor, och vi fick se många fina exempel. Det lönar sig att tänka efter innan man väljer sort.
Man kan tänka på: bladens tjocklek, form och färg, hur hostan växer, upprätt som en vas, trassligt eller symmetriskt. Vissa hostor har också vackra röda stjälkar. Vissa blommar tidigt, andra sent och några doftar.

Ett axplock av Rogers tips på tilltalande namnsorter
Hosta ‘Raspberry Sundae’ – röda själkar
Höstfunkia Hosta Lancifolia – blommar senast på året okt-nov
‘Devon Green’ – snigelresistent p.g.a. sina tjocka blad
Hosta ‘Halcyon’ – tuvbildande – sniglar gillar inte den i första taget heller
Hosta ‘Sum and Substance’ – växer snabbt 70-80 hög – lite trassligt växtsätt
Hosta clausa Revfunkia är ovanlig med mörklila blommor – oftast har funkior blålila eller vita blommor
Hosta ‘Royal Standard’ – en fint doftande funkia
Hosta Plantaginea – vita fina blommor på sensommaren
Gravfunkia Hosta Crispula – med vita kanter – tålig, gammaldags
‘Green Acres’ – hög men bladen täcker ner till marken – bra kantväxt mot gräs
‘Regal Splendor’ – växer som en vas och blir en meter hög
Hosta Sieboldiana ‘Elegans’ Daggfunkia – stora hjulformade buckliga blad – tuvbildande – kan bli 80 cm hög

Roger Elg avslutade med att tipsa om att hostor också trivs utmärkt i krukor. Men vill man ha en stor funkia som väller upp ur en tunna till exempel så måste man börja i en liten trång kruka, gärna i ett brett kärl, hellre än ett djupt. Sedan får man skola om plantan i allt större krukor tills det är dags med den stora. Om man inte gör så finns det risk att plantan ruttnar i mängden fuktig jord. När den väl är stor kan den stå ute året om. Den ovan nämnda Daggfunkian, med sina stora blad, passar utmärkt för detta ändamål.
Roger avslutade med att inspirera oss att plantera en Hosta walk, som man gör i England.
Då kan man promenera i trädgården med hostor som väller fram över gången på båda sidor! Det är väl något att drömma om i februari vintern!

Jag hoppas att vi fick alla namnen rätt!
Väl mött den 21 februari då skall vi få veta mer om biokol!

P.S.
Funkia är det gamla vetenskapliga namnet för släktet Hosta. Namnet på släktet kommer från den österrikiske läkaren och botanikern Nicolaus Thomas Host (1771-1834).
Det tidigare släktnamnet Funkia, kom också från en samtida tysktalande läkare, Heinrich Christian Funck.