Föredrag: Hur ska sammansättningen av jord och näring se ut om växten själv får välja?

Måndag den 17 oktober 2016

Det var fullt hus hos sällskapet när Tom Ericsson besökte oss. Han är docent och har forskat i växternas näringslära på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna, och är också drivande i Kaktussällskapet.

Tom berättade att alla 13 näringsämnen måste finnas tillgängliga i jorden samtidigt, annars kan växten inte använda sig av något av de näringsämnen som finns där. I Sverige är i praktiken kväve det ämne som i allmänhet är det tillväxtbegränsande eftersom det oftast först blir brist på just kväve i våra trädgårdsjordar, och kväve är också det enda ämne som är organiskt bundet. De övriga 12 är mineraler som ingår i de mineraler som markjorden i en trädgård till största delen ska bestå av, mineraler som uppstår genom den långsamma vittringen av jordskorpan (allt från grus till lera). I det på senare år lanserade mineraliska gödningsmedlet stenmjöl finns inget kväve.

Vi fick också höra att genom forskningen på SLU vet man nu att i princip alla växter innehåller nästan exakt samma proportioner av de 13 näringsämnena, och försök har logiskt nog visat att gödningsmedel därmed bör ha samma proportioner av näringsämnena. SLU står bakom receptet till Blomstra, som är ensamt bland handelsgödselmedlen både om att innehålla alla 13 ämnen, och i de rätta proportionerna. Tittar man på andra medel innehåller de för mycket av vissa och för litet av andra ämnen – vissa märken innehåller tre gånger så mycket av ett visst ämne. För stora proportioner kan växterna ändå inte ta upp, och det blir därmed läckage av t.ex. fosfor och i slutändan övergödning av sjöar och hav. Det finns alltså ingen anledning att ha olika gödselmedel för olika växtgrupper. Blomstra är den mest balanserade handelsgödseln för rosor, citrus, pelargoner, orkidéer och alla andra växter. Att det säljs så många sorters gödning är bara för att det går att inbilla kunderna att de behövs, och därmed finns stora vinster att göra för tillverkarna. Kompost och naturgödsel innehåller däremot samtliga näringsämnen.

Vi fick också höra att det i debatten förekommer onödiga romantiska föreställningar om att t.ex. komposterad kogödsel är bättre att använda än handelsgödsel. Vad som sker är att lantbrukarna använder handelsgödsel till gräset som sedan passerar kornas magar och i form av kogödsel blandas med torv av gödselproducenterna, förpackas och sedan fraktas runt långa sträckor på långtradare, för att därpå säljas till konsumenterna. Lantbrukarna tvingas använda handelsgödsel eftersom kogödseln – den har de ju sålt till oss. Vill man vara miljövänligare använder man själv handelsgödsel i stället, och när man efter några få år byggt upp en tillräcklig bördighet och mullhalt räcker det oftast att återföra sin egen kompost till perennrabatterna. Skillnaden är att då elimineras de långa, icke miljövänliga transporterna av torvutblandad kogödsel..

Tom berättade också att det inte finns något som heter kalkälskande växter. Enligt hans forskningsresultat är alla näringsämnen som mest tillgängliga för alla växter vid pH 5,5. Det finns dock växter som uthärdar lägre nivåer också, de bör kallas kalkintoleranta (tidigare surjordsväxter), men även dessa växter har ett lika stort fysiologiskt behov av näringsämnet kalcium som alla andra växter. De växter som uthärdar högre nivåer bör kallas kalktoleranta. Den enda fördel de sistnämnda har vid högre nivåer än pH 5,5 är att de inte behöver konkurrera med kalkskyende växter på växtplatsen. Så nu kan vi även använda en och samma jord för alla växter – om den ligger kring pH 5,5. Och man bör inte kalka i trädgården utan att ha tagit reda på att pH-värdet verkligen är lägre än pH 5,5 – vilket i praktiken är ganska ovanligt i svenska trädgårdar i dag.

Tom Ericsson som doktorerat på miljövård förordar användning av så lite handelsgödsel och bekämpningsmedel som möjligt, men säger också att många ovetenskapliga föreställningar om ekologisk odling är i omlopp. Vill man veta mer om förutsättningarna för ekologisk odling enligt ny forskning kan man läsa boken ”Den ekologiska drömmen – myter och sanningar om ekologisk odling” av Kirchmann, Bergström, Kätterer & Andersson.

Han rekommenderar också ett särtryck ur tidningen Hemträdgården han själv skrivit och som kan rekvireras från RST, ”Växtbiologi”, liksom hans artiklar om jordtester i Hemträdgården nr 2, 2009, och om pH-värden i nr 6, 2010.